The Folding Knife, av K J Parker

The Folding Knife, av K J Parker (2010)
Fristående fantasyroman av pseudonymen K J Parker.

The Folding Knife

av K. J. Parker, 2010 (Orbit; berättelsen börjar på sidan 1 och slutar på sidan 442)

Citat

”I guess love when I was growing up was a bit like the heating in a big house, where they’ve got a great big boiler out back and pipes under the floor. It’s there, but you don’t see an open fire in the hearth. Result, you’re never cold but you’re never really warm, either.”

– Bassianus Honorius Arcadius Severus

Basso är huvudkaraktären i K J Parkers The Folding Knife från 2010, och vi läsare får följa honom i dryga 40 år, från det han föds i stadsstatsrepubliken Vesani till det han … tappar sin fällkniv.

Handlingen snurrar kring denna psykopatiske Bassianus Honorius Arcadius Severus, First Citizen of the Vesani – kort och gott Basso. Vi får följa hans sällsynt lyckosamma resa till maktens topp, men också följa hans föga smickrande fall.

För till slut tar Bassos tur (han tror i och för sig inte själv på tur som begrepp) slut.

Nu kanske ni tror att jag avslöjar för mycket, men så är det inte. Redan från första sidan inser man varthän det barkar, från den stund han tappar sin fällkniv (folding knife). Att man sedan får följa Bassos från vaggan och framåt är som att vandra runt i mänsklighetens mörkare kvarter, i grymhetens East End med Jack Uppskäraren som guide, om man så vill.

Vår protagonist, självisk, girig och psykopatisk, begår egentligen bara ett misstag … Vilket får ni själva läsa om, och gissa er till.

När jag läste The Folding Knife hade jag svårt att bestämma mig huruvida (den gäckande) pseudonymen K J Parker – bokens författare – nedtecknade den här berättelsen som ett slags kritik mot USA:s förmenta ekonomiska och militära imperialism eller om den var en hyllning till kapitalismen, konsumtionen och den ohämmade och, av världens stater, okritiska hyllningen till tillväxten som medel för (utilitaristiskt) välstånd (för det lilla fåtalet snarare än majoriteten). Välstånd, utan sociala eller ekologiska hänsyn.

Men med tanke på vad Basso gör för att – ur hans känsloavskalade synvinkel – bevara eller öka medborgarnas välstånd lutar jag mer åt att det är en ögonöppnare beträffande vad som kan ske om en enda person tillåts styra och ställa som han vill inom ramarna för ett givet ekonomiskt system som i första hand gynnar hans egenintressen.

Ja, det är alltså merkantilismen som ligger till grund för republiken Vesanis växande välstånd och imperialistiska ambitioner. För att skapa, bibehålla och utöka detta välstånd, med hjälp av ständig tillväxt, utgår Basso i första hand från sig själv och vad som kan gynna honom och hans investeringar. Det är därför han blir så framgångsrik, resonerar han, genom att han utgår från sina egna behov och begär. De i sin tur tenderar att gynna republikens medborgare i stort – så länge han fattar rätt beslut, vill säga.

Andrahandsvärlden, det vill säga stadsstaten och republiken Vesani självt, tenderar att hämta sin utseendemässiga inspiration från antikens Grekland, Rom med dess senat och adelsstruktur, samt Bysans. Många grekisk-romerskklingande namn förekommer, många -us på slutet blir det, och ett gäng blinkningar åt faktiska personer. Ett exempel är den matematiskt och ekonomiskt bevandrade experten och mentorn åt Basso, eunucken Antigonus Poliorcetes; hans namn kommer från basileus (motsvarande kung) Antigonus I, vars son, Demetrius I, kallades Poliorcetes.

Det som inte finns i världen är magi, ingen läsare får ta del av hur som helst, och jag tror inte att ordet drake nämns en enda gång (jag kan ha fel, men jag tror att så är fallet).

Språkligt sett kan det vara en viss utmaning att läsa The Folding Knife. Dels är den på engelska, vilket förstås inte behöver vara problematiskt i sig men som åtminstone inte är mitt modersmål, dels innehåller den en hel del ekonomiska och finansiella termer, och även en ansenlig mängd företagsekonomi, valutaspekulation och allt möjligt annat. För den som inte behöver veta exakt vad varje term betyder är det bara att läsa vidare, för ofta framgår betydelsen av sammanhanget. Inte alltid, men ofta nog, kan jag tycka, för att berättelsens själ och min förståelse för den inte ska gå förlorad. Som tur är älskar Basso ljudet av sin egen röst, och förklarar gärna hur han gått till väga för den som är villig att lyssna (hans fru, hans få vänner), så jag som läsare får alltid en extra chans att greppa sakernas tillstånd, vilket känns tacknämligt.

Kryddad med en rapp, intelligent dialog följer läsaren i exempelvis Bassos resonerande vindlingar och anpassningar till vadhelst för situationer som uppstår, och som han reagerar på. Mellan dialoger och tankar och brev (innehållande fler tankar) tar vi del av denna andrahandsvärlds djup, främst betraktad från Bassos pragmatiska Vesanihorisont.

Berättelsen är, ”prologen” undantagen, kronologisk i allt väsentligt, med ett flertal perspektiv, utöver protagonisten Bassos. Viktiga roller spelar även Aelius, Antoginus och Bassano (Bassos systerson), som alla får sin del av berättarkakan. En allvetande berättarröst svävar över mycket av texten som en upplysande, men tillfredsställande, ande.

Det låter pretentiöst, det låter pompöst, men lugn, bara lugn, The Folding Knife är förbaskat underhållande och, som alltid när det gäller K J Parker, extremt initierat och intelligent skrivet. Jag går så långt som att hävda att studenter som läser nationalekonomi på våra högskolor och universitet har mycket att lära av den här bokens närmare 450 sidor.

Ekonomisk fantasy helt enkelt, men underhållande och stundtals humoristisk. Om inte det räcker, bör jag tillägga att jag gillar när man som läsare får lära sig något – från rena fakta till mer abstrakta/filosofiska insikter om individen, människan, samhället, världen … ja, ni fattar.

Jag rekommenderar den här boken, inte minst för att den är just en till antalet. En fristående roman.

Betyg: 8 äpplen + 8 päron*

K J Parker är en pseudonym som hittills skrivit ett dussin romaner och flera noveller, exempelvis: The Fencer Trilogy (Colours in the Steel, 1998, The Belly of the Bow, 1998, och The Proof House, 2000); The Engineer Trilogy (Devices and Desires, 2005, Evil for Evil, 2006, och The Escapement, 2007); The Company (2008); The Hammer (2011); och Blue and Gold (2010).

*) Tio äpplen + tio päron kan delas ut; jag struntar högaktningsfullt i att man inte ska blanda dessa frukter.

Advertisements

Författare: Stefan

Författare, journalist och antropolog, intresserad av berättelsen, berättandet och det skrivna ordet. Läser, tänker och skriver en hel del.

1 thought on “The Folding Knife, av K J Parker”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s