Louise Thulin har översatt böcker skrivna av Tamara McKinley, Kate Morton, Portia Iversen och många fler. Men för oss fantastikälskare är hennes namn mest känt i samband med översättningen av George R. R. Martins fantastiska serie Sagan om is och eld, som Louise har översatt fyra delar av fem* – hittills – nu senast Kråkornas fest som kommer ut i butikerna inom en inte alltför avlägsen framtid, nämligen 21 mars.
Att hon är känd beror säkerligen på Martins och hans böckers enorma popularitet, men lika mycket på den goda översättningen. Beröm för sin översättning av Kampen om järntronen, del ett i nämnda fantasyserie, får hon av Tidningen Kulturen – boken är nämligen ”förnämligt översatt av Louise Thulin”.
Jag hade förmånen att få några frågor kring just översättningsarbetet besvarade.
Du är ju ett känt översättarnamn för dem som läser George R.R. Martins fantasyserie Sagan om is och eld på svenska. Varför blev du översättare?
Det visste jag i och för sig inte, men tack. Jag hade läst språk och sökte jobb på LM Ericsson. De behövde översättare, så i tjugo år höll jag på med reläer och telefonstationer och sådant.
Om du jämför hur det är med att översätta fantasy med annan skönlitteratur, vad finns det för likheter och skillnader, tycker du?
Jag har ingen erfarenhet av fantasy, förutom Martins böcker, så jag kan inte bedöma den saken. Det som är bra med Martin är att det är så välskrivet och nästan inga konsekvensfel – du vet när blå ögon blir gröna och breda höfter blir smala och en massa andra detaljer som kan bli fel – och på något sätt är det lätt att överföra texten till svenska, inbillar jag mig. Tänk bara på namnen Sansa och Arya. Genomsynliga, eller hur?
Du som översättare har ju en uppenbar makt över orden när det gäller ortsnamn och smeknamn, exempelvis. Inte minst i Sagan om is och eld. Hur tänker du när du ”väljer” dessa namn? Vilka namn översätter du, vilka låter du heta samma som i originalspråket?
Det är så roligt att få hitta på namnen och svårt ibland. Vissa ger sig själva, andra får man klura lite på ett tag och kanske ändra i efterhand. Sedan kan man ju önska att man valt något annat senare, när Martin berättat mer. Men då är det ju för sent.
Vari översättandet ligger själva utmaningen/tjusningen, som du ser det? Jag menar att översätta korrekt är säkert ganska ”lätt”, men att översätta med rätt språkkänsla, rätt ton och rätt ordval måste vara svårt. Eller?
Som du säger själv är tjusningen att försöka återge det engelska som man skulle säga det på svenska, tycker jag, och ibland tolkar jag nog lite. Vissa grammatiska saker ger sig själva, som his och her framför kroppsdelar till exempel, men man får vara uppmärksam just på det. Sedan kan det vara tempus som ibland blir annorlunda i svenskan. Och att engelskan, precis som franskan, använder substantiv många gånger där vi i svenskan skulle uttrycka oss med verb. En viktig sak tror jag är att man måste leva sig in i bokens värld och gärna gilla personerna och det man sysslar med.
Hur går själva översättandet till? Själva proceduren, menar jag? Väljer du själv vad du ska översätta eller är du knuten till ett förlag som säger åt dig att översätta böcker du inte vill?
Jag är frilans. Jag blir erbjuden en bok och kan tacka ja eller nej. Sedan tillkommer ju att om man håller på med en serie eller en författare så ligger man ju nära till hands för nästa bok.
Hur ser översättarens yrkesvardag ut?
Alla gör nog inte likadant. Men jag sitter hemma och jobbar, har numera skrivbordet i sovrummet, sover gärna länge på morgnarna och kan jobba många timmar i sträck, men inte på nätterna. Nu med Kråkornas fest har jag ju jobbat både på semestern och på helger och tackat nej till annat, för översättande tar tid.
Ibland när jag läser en översatt bok tenderar jag att klaga på översättningen. Som gammal journalist och redigerare har jag blivit yrkesskadad och petig vad gäller ord, antar jag. Men samtidigt har jag börjat förstå att även en översättare har deadlines att hålla sig till – ibland rätt tajta sådana. Vad tycker du generellt om översättningars kvalitet inom, säg, fantastiken?
Deadlines har vi, och de kan vara snäva. Jag hinner tyvärr inte läsa något, nästan, och det enda jag har läst inom fantastik är Tolkien.
Vad var det första du översatte? Känner du själv att du har utvecklats sedan dess?
Tekniska beskrivningar. Ja, jag tror jag har lärt mig mycket, delvis tack vare redaktörerna på förlaget som granskar böckerna.
Vad tycker du förresten själv om Sagan om is och eld-serien? Eller är det svårt att uppskatta böcker du själv har översatt, så att säga?
Jag älskar serien, men jag har ju aldrig läst mina egna översättningar, utom för att granska texten innan jag lämnar den ifrån mig till förlaget och för att läsa korrektur, och det blir ju inte detsamma.
Hur går det med översättningen av A Dance with Dragons, femte delen i En saga om is och eld? Antar att du har börjat på den. Vad kallar du den, förresten?
Det är förlaget som bestämmer titlar, även om man kan komma med förslag. Jag har börjat läsa den och ska snart sätta i gång. Jag ska göra en tredjedel och två andra duktiga översättare ska också göra var sin tredjedel. Jag kan informera dig om att Ylva Spångberg och Molle Kanmert Sjölander kommer att vara de två andra som översätter A Dance with Dragons. Det ska bli både kul och spännande. Det är den tjockaste boken hittills. Utgivningsdatum är ännu inte spikat, men vi skyndar på.
Apropå Ylva Spångberg, har du läst Joe Abercrombies böcker, i översättning av just henne?
Nej. Har inte läst dem. [Däremot har Louise skrivit ut min intervju med Ylva, för att kunna läsa den i lugn och ro, reds anm.]
Hinner du med att läsa något? Vad?
Jag har börjat på [Jonathan] Franzens The Corrections, men på sistone har det inte blivit något alls.
Jag tackar givetvis Louise Thulin för att hon tagit sig tid att besvara mina frågor.
Till sist, en trevlig kommentar från henne, om att jag intervjuar översättare om deras gärning.
Det du gör är intressant ur översättarsynvinkel. Många översättare skulle nog vilja se en annan sorts översättarkritik, typ en spalt där man diskuterar översättningsfrågor, än några få ord av en recensent som säger att det är ”följsamt eller utmärkt eller kanske kass”. Har de läst originalet? Om författaren är taggig måste ju översättaren vara det med, sådana aspekter.
* Den femte delen i serien Sagan om is och eld heter Drakarnas dans och ges ut av Forum Bokförlag den 24 oktober.
Jag skulle bara vilja säga TACK till Louise Thulin för att hon översätter Sagan om is och eld.
Själv är jag alldeles för dålig på engelska för att läsa originalen.
Och jag tycker att det är otroligt bra och gripande böcker.
Jag som tackar heter Yvonne.
Det är kul att översättningen av En saga om is och eld har återupptagits, och med samma översättare. Det är förstås extra lyckat, för det skapar en kontinuitet i översättningen.
Jag antar att du har läst även Kråkornas fest, som kom ut i mars månad.
För min del har det varit intressant att ta del av hur översättare arbetar och tänker. Jag har ju även intervjuat Ylva Spångberg, som bland annat översätter Joe Abercrombies verk till svenska.
Förresten, kul att du hittade hit, Yvonne.
Hejsan! såg att denna interjuv var gjord i januari och undrar om man vet något datum ca när den svenska översättningen kommer?
Hejsan!
Kul att du också hittade hit.
Jag är osäker på om det är satt något datum ännu, men jag kan förstås höra mig för. Personligen gissar jag att den svenska översättningen dyker upp nästa år, 2013, med tanke på att Kråkornas fest kom ut tidigare i år. Men det är bara en personlig uppskattning.
Som sagt, får jag reda på ett exakt datum, så återkommer jag självklart med besked.