Ur hand till hund till fotsula

En av fördelarna med en andrahandsvärld, det vill säga en påhittad värld skild från vår egen, är att man kan välja att slippa hundskitarna som ockuperar våra gator och torg. Det jag skriver nu är ingen överdrift, tro mig: Det går inte femton meter mellan de i regnet utsmetade eller rinnande brunt nyanserade småhögarna i småstaden där jag bor. De är överallt, nästlar sig in under fotsulor, tillför oanade odörer till mattan i hallen, kryper in i hjärnans innersta krets av lugn och anställer oproportionerlig förödelse därinne.
Min gångstil därute i verkligheten måste te sig en smula avvikande ibland. Plötsliga riktningsförändringar, opportunistiska trottoarbyten, oannonserade tvärstopp eller skutt tillhör vardagspromenaden från affären till lägenheten eller från gymmet till … tja, lägenheten.

I min imaginära skapelse, i min egen hjärna och i textform på min egen dators hårddisk är världen fri från lata hundägare och deras vovsenufsegullepluttars exkrementhögar, vilka utgöra en ständig halk-, smuts- och smittrisk.
Tänk er själva: Pedestrian X halkar på en omnämnd äckelklump varpå ena benet far iväg och fäller förälder Y medelst ett klassiskt krokben; förälder Y faller och sätter ena handen i en annan äckelklump mitt på trottoaren, en utsmetad och utspridd på grund av mången fotsulas trampande, varpå hon upptäcker att hennes barnvagnsburna lilla barn på något vis lyckats stjälpa nappen över vagnskanten; den hamnar på en ren yta på marken; ungjäv…, förlåt det underbara lilla livet, skriker med sin tortyrliknande stämma (läs: ”Du som föder mig, ge mig nappjäveln fort som fan!”); Y plockar oavsiktligen upp nappen med bajshanden – hennes predestinerade skriv- och mobiltjôtarhand – och trycker raskt det nerkladdade sug- och bitföremålet i barnets mun; runt tio dagar efter incidenten avlider barnet; läkare anger dödsorsaken till hjärnhinneinflammation orsakad av bakterien Escherichia coli, vilken troligen spritt sig och fått fäste via det munsår barnet hade rakt ovanför sin första, vassa tand, ett sår Y för övrigt misstänker uppstod när hon körde in nappen lite för hårt i barnets mun den där dagen de var ute och gick och hon satte handen i skiten och barnet tappade nappen.

Handlingar får konsekvenser, mina damer och herrar. Det får de, och allt som oftast är det den lilla människan som får bära hundhuvudet (ursäkta, jag var tvungen).
Det här skulle aldrig kunna inträffa i min andrahandsvärld, jag menar, vem skulle kunna hitta på något sådant? Skälet till att det inte kan ske dylika incidenter i min egen värld beror möjligen på att det mesta jag skriver utspelar sig i världar som saknar barnvagnar, jag vet inte.
Tro mig, jag gillar ägare och jag gillar hundar och jag har förståelse för skit. Vad jag har svårare för är hundägare som glömmer skiten. Då riskerar jag att bli som Cujo, Stephen Kings litterärt rabiessmittade sankt bernhardshund från 1981.

Inom fantasyn förekommer för övrigt hundar eller deras vilda släktingar i ett gäng varianter. Robin Hobb har, i sin Berättelsen om fjärrskådarna (The Farseer Trilogy, 1995-1997), vargen Nattöga (Nighteyes). I George R. R. Martins Sagan om is och eld (A Song of Ice and Fire, 1996-) förekommer en hel kull med viktiga jättevargar (direwolves): Ghost, Grey Wind, Lady, Nymeria, Summer och Shaggydog. I Steven Eriksons Malazan Book of the Fallen-serie (1999-2011) dyker det upp ett antal jättelika hundar kontrollerade av Shadowthrone. Följande nämns: Rood, Doan, Baran, Blind, Gear, Shan, Ganrod. Tro mig, de är alla skrämmande bestar.
Av dessa vilda, grymma djur hade jag nog valt Jon Snös (Jon Snow) jättevarg Gast (Ghost) som sällskap. Verkar vara den lugna, lätt självständiga typen som jag gillar.
Gräver säkert ner sin egen skit också.
Eller så käkar han upp den som klagar …

Annonser

Författare: Stefan

Författare, journalist och antropolog, intresserad av berättelsen, berättandet och det skrivna ordet. Läser, tänker och skriver en hel del.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s