Baksidestext

Det här med baksidestexter, hur svårt kan det vara?
Ja, gôrsvårt, tydligen. Har nu suttit och glott på datorskärmen i två dagar i mina alltmer frustrerande försök att få till en läslockande och köptarvande baksidestext till Fred så gyllene.

Det går väl sådär, kan jag meddela. Däremot kan jag proklamera att omslaget kommer att bli riktigt snyggt. Nej, det är inte jag som skapat det, utan Elin Holmerin, som inte bara är min förläggare på Undrentide Förlag*, utan också en hejare på att få till estetiska, närmast konstnärliga omslag.
Det sägs ju att innehållet är det viktigaste, men ett lockande omslag betyder mycket, inte minst för en oläst romandebutant som jag.
Jag menar, vem vill läsa just den här boken? Varför lägga ut pengar på ett okänt namn?
Jo, den potentiella läsaren/bokköparen kollar på omslaget och tänker att: ”Ja, jo, det här verkar spännande. Fred så gyllene. Lite poetiskt.”
Och så vänder de på boken, ännu inte helt övertygade, för att läsa baksidestexten, vars 10-20 skälvande rader med sylvass precision och distinkt men subliminal övertalning ska fälla det övertygande avgörandet: ”Den här boken bara måste jag ha!”

Så, jodå!
Här sitter jag ännu, klockan 19.07, utan att ha fått till den där baksidesjävlatexten. Vad kan det röra sig om? Drygt 150 ord? Maximalt 200.
Jag har kollat på ett gäng baksidor. Ja, böckers baksidor, alltså. Något annat vore ju …
Hursomhelst, de beskriver egentligen inte innehållet i själva berättelsen så mycket som försöker skapa en stämning som ska falla den potentiella läsaren på näthinnans synceller.

Det är alltså så jag har resonerat. Texten ska locka och väcka intresse snarare än att avslöja för mycket av själva handlingen i berättelsen. För visst är väl det bland det mest irriterande och förstörande som finns, när en baksidestext avslöjar för mycket? Eftersom frågan är retorisk så är svaret ett rungande: JA!
Men här kommer själva kruxet. Att få till de där orden på bokens baksida är som att få till ett helt kapitel, känns det som. Det ska vara välskrivet, med stor känsla, rättsvatat (rättstavat), tillräckligt originellt, definitivt tankeväckande, sant mot berättelsen mellan pärmarna … ja, allt möjligt ska man ta hänsyn till.

Även om det bara är ett förslag än så länge, så har jag tänkt börja med en mening hämtad ur boken: ”I en klänning av sommar och lavendel stod flickan där, elak och hånande, med den svarta nådens vind i sina vingar.”
Den har i varje fall ingen läsare sett på en boks baksida förut, det vågar jag lova.
Sedan tänkte jag nämna några av karaktärerna och lite om tillståndet i världen.
Till sist blir det några få rader om mig själv, skrivet i tredje person som vore jag vilken diva som helst.

Vet ni vad, jag bearbetar förslaget ett tag till och skickar det till förlaget, som får risa eller rosa, be mig skriva om eller helt enkelt bara tycka om det jag skrivit.
Ja, så får det bli.

*) Undrentide Förlags (preliminära) utgivningsdatum finner ni här.

Annonser

Författare: Stefan

Författare, journalist och antropolog, intresserad av berättelsen, berättandet och det skrivna ordet. Läser, tänker och skriver en hel del.

6 thoughts on “Baksidestext”

  1. Jag kan bara säga att jag håller med dig fullständigt. Baksidestexten är supersvår att skriva. Sist gjorde jag så att jag skrev fem stycken väldigt olika, skickade ut dem till mina vänner och frågade vilken som var bäst. Ändå är jag inte hundra procent nöjd. Skriva böcker – bah! Skriva baksidestext – argghh! 😉

    1. Hihi!

      Bra tips. Ja, inte ”argghh!”, alltså, utan det mer handfasta att skicka textsnutten på prov till kompisar. Jag har skickat ett förslag till en kompis till att börja med, med den underliggande frågan ifall han skulle vilja läsa/köpa boken efter att ha läst baksidestexten.
      Jag inväntar hans svar (eftersom jag skickade det för fem minuter sedan).

  2. Är det här fel tillfälle att nämna att jag ALDRIG läser baksidetexter? Jag läser första sidan i boken i stället 😉

    Men jo, jag har också författat baksidetexter. Tack och lov aldrig till en bok jag är djupt personligt investerad i, men det är ändå ett knåp så det står härliga till. Ju kortare en text är desto svårare blir den att skriva, tycks det.

    1. Då är nog du som jag. Beträffande baksidestexter, alltså. Jag vet oftast från början vilken bok jag vill köpa, och tar den oavsett texten på baksidan.
      Och är det en för mig okänd bok läser jag också någon sida eller två, för att bilda mig en någorlunda uppfattning.

      Och ja, det är svårare att skriva kort än långt, har jag märkt genom åren, dels som reporter, dels som författarwannabe.

      Lycka med framtida baksidestexter och översättningar, Nike.

    1. Hejsan!

      Kul att den gjorde dig intresserad.
      Nu platsade den i slutändan inte som baksidestextbidrag. Ibland får man stryka sina ”darlings”.

      Hoppas nu att du, om du hittar/köper boken, tycker att den är läsvärd även mellan pärmarna :).

      Vänliga hälsningar,

      Stefan Hagel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s