Fred så gyllene – igen

Det var ett tag sedan!

Hejsan, förresten.

Bloggtystnaden har berott på ett intensivt redigeringsarbete med Fred så gyllene. Igår skickade jag – äntligen – iväg den senaste versionen till förlaget.
Det vill säga revideringarna av de kommentarer och insikter som förlagets redaktör kommit med.
Stavfel och sånt småtjafs oroade mig föga, däremot logiska luckor eller andra konstigheter. Alltså sådana som inte är med i texten av en medveten anledning, med flit.

När jag igår mejlat såväl manus som appendix kunde jag inte somna på en lång stund. Var lite trött dagen efter, om man skriver så. Men arbetsdagen på tidningen gick bra den med. Jag och vikarien styr det redaktionella skeppet, så att säga.

Just det! Jag har glömt att meddela att jag är tillsvidareanställd på Trollhättan 7 dagar från och med förra veckan. Tjoho! Efter hundra år av vikariat på diverse tidningar överallt, känns det jättegôtt att kunna planera framåt och veta att man har jobb nästa dag.
Det stavas T.R.Y.G.G.H.E.T.

Tillbaka till Fred så gyllene.
Jo, som sagt, det blev en del ändringar. Att sistakapitlet är omdanat i grunden vet ni redan. Jag tycker att den nya versionen överträffar den gamla med råge – måtte redaktör’n tycka detsamma :).
I övrigt ändrade jag en adlig titel, tog bort några namn, lade till några, kapade i texten (sammanlagt tio sidor före det sista kapitlet) och fördjupade en karaktär, nej, två karaktärer en del. Plus lade till lite mer mytologi och historia.
Och så förbättrade jag magisystemet en smula. Jag kallar magiutövare i berättelsen för olika saker, bland annat häxa eller trollkarl. Inga konstigheter. Dock aldrig magiker. Men jag använde också ordet mager – ni vet, mager som i österländsk mystiker. Det är en vanesak, men jag läste det utan att lägga in värderingen mager/smal, utan tog det för vad jag tänkte ha det till, mager/magikunnig.
Ändringen raderade ut mager, som ersattes med åkallare. Ett ord jag redan använde som ett samlingsnamn för alla magiutövare. Därför fick jag hitta på ett nytt samlingsnamn, vilket blev: kharismat.

Japp, kharismat. Vilket är etymologiskt grundat i khari och simae, vilket också, med tiden, lett till ordet karisma (som är precis vad det är i vår värld).
Khari är min påhittade variant av just charisma (på grekiska χάϱισμα = gunstbevisning, nådegåva) eller karisma (i teologisk, urkristen mening, där den som är karismatisk äger underbara gåvor och krafter).
Simae kommer från ordet sima, som förklaras i den brittiske socialantropologen sir Edward Evan Evans-Pritchards klassiska verk från 1937, Witchcraft, Oracles, and Magic among the Azande. I verket förklarar han azandefolkets ord sima med besvärjelse (när det används i medicinska situationer).

I Angoria, världen i vilken Fred så gyllenes händelser utspelar sig, är khari detsamma som inneboende kraft och godhet; simae är besvärjelse på gammalsemariska. Med tiden har alltså ordet kharismat vuxit fram.

Jag tycker att det är intressant att kunna skapa även den här typen av fakta i en berättelse. Det ger den ökad tyngd och trovärdighet.
Tycker jag.

Annonser

Författare: Stefan

Författare, journalist och antropolog, intresserad av berättelsen, berättandet och det skrivna ordet. Läser, tänker och skriver en hel del.

6 thoughts on “Fred så gyllene – igen”

  1. För det första: Jag tror inte jag sagt det tidigare men GRATTIS SOM TUSAN TILL FÖRLAGET! och för det andra: LIKA STORT GRATTIS TILL JOBBET! Jag håller med dig i att trygghet gör skillnad. Jag håller också med dig om att bakgrunden till termerna man använder och tanken man lagt ner på det i böcker gör skillnad. Om inte för läsaren så för en själv. Det känns solitt när man skriver sen.

    Ses vi på bokmässan?

    1. Hejsan Nene!
      Tackar för stödet. Det är kul med både jobb och förlag :).

      Och precis. Bakgrund i en berättelse ger tyngd, oavsett om det gäller etymologi eller klimat eller kläder eller annat.
      Jag tror också att det underlättar i längden att ha åtminstone några små pelare att luta sig mot här och där. För jag antar att du har det ungefär som jag, med mycket extramaterial utanför berättelserna, som ligger i datordokument eller är nedklottrade på post it-lappar och servetter eller i kollegieblock eller på fria dagstidningsytor.

      Bokmässan? I Göteborg?
      Jag har alltid för avsikt att åka till den, varje år, så jag hoppas att vi kan ses där.

      I annat fall far jag till Kontrast 2012 i oktober. Ska du dit?

    2. Jag kommer till Kontrast också, så vi får se till att mötas upp. Och jag är på plats på bokmässan i alla fall lördag och söndag.

    3. Vad trevligt det låter.

      Ja, vi försöker ses, såklart. På antingen Kontrast eller Bokmässan, eller båda.

      Kul.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s