Norra Okända – okänt för vem?

”Mycket talar för att hargernas sanna härstamning ligger i Norra Okända snarare än på Garfågelön, även om namnet på den enda staden där, Hagg, påminner om harg. Men pälsmännen, de stamlevande vildarna på Norra Okända, kallar sitt snötäckta hem Haragbore, ’landet bortom nordanvinden’. Förutsatt att vi ska lita på Carstil Sjömannens ord. Jag låter osvuret vara bäst, för han hade ofta fel. Men den omisskännliga likheten mellan harg och förledet Harag finns där. Passa på att notera en annan likhet, nämligen den mellan den sista delen, bore, och namnet på vår egen vintergud, Berantes. Bore – Ber.”*

– Geram Sebbast, adept hos Falknests hovbibliotekarie Haller Dermahal.

I världen Angoria, där berättelsen En saga om sorg plus noveller (klara och ännu ofärdiga) utspelar sig, finns det, såvitt de lärde vet, fem kontinenter: Elatara, Esstera, Eatorien, Ervunda och Norra Okända. Den sistnämnda kontinenten bär ett annat namn av de invånare som faktiskt bebor den – pälsmännens namn är Haragbore.

Elatara är förvisso den kontinent som dominerar i En saga om sorg, men det betyder ingalunda att de övriga är obetydliga eller ”primitiva” (om uttrycket tillåts).

De geografiska förutsättningarna skiftar, men det finns märkvärdiga likheter, som ingen egentligen har kunnat förklara. Det tycks exempelvis ha funnits hästar och andra djurarter på kontinenterna – hur kan det vara möjligt, frågar sig rationella historiker, när inga landvägar mellan dem existerar där djuren kan ha vandrat och spritt ut sig under årtusendena. Och det tycks ha funnits exempelvis människor och mörkalfer runtom i världen redan före sjöresor över haven varit praktiskt genomförbara. Få har kunnat förklara denna historiska märkvärdighet, men kunskapen bland de nordelatariska lärde, till och med dem i det berömda biblioteket i Alessos, kommer dels av muntlig tradition, dels av skriftliga källor. De senare sträcker sig inte oändligt långt tillbaka, kanske nånstans mellan 3500 och 5000 år; få, om någon, vet. Det kan finnas äldre skriftliga källor än så, men var de dväljs vet ingen.

Som så många har hävdat: Historia blir gärna till äldre tiders legender, som har sitt ursprung i myter och sagor.

*) Citatet är hämtat från den tredje delen av En saga om sorg, vars arbetsnamn är Röd grynings ankomst.