I bloggvärlden cirkulerar just nu ”Sisterhood of the World Blogger Award”, där bloggare helt sonika rekommenderar/nominerar andra författares och deras bloggar.
Jag blev häromdagen nominerad av min författarkollega Jonas Larsson, som har skrivit ”Havet under oss”. Han skickade mig ett gäng frågor och enligt Fantomen-ordspråket ”När Jonas ställer frågor, då är det bäst att svara, annars skickar han dig till Dödskallegrottan och tvingar dig att sätta lopphalsband på Devil, eftersom varken Guran eller gamle Moz vågar och du ändå har tid över”, så förstår ni vad som gäller.
Det är bara att tacka för förtroendet från min författarkollega och hoppas att svaren gör hans frågor någorlunda rättvisa. Tack, Jonas Larsson!
Det man skall göra efter att ha blivit nominerad, tagit med Sisterhood of the World Bloggers-logotypen, tackat och länkat till författaren i fråga är följande:
I) Besvara de tio frågorna du har fått.
II) Nominera tio andra bloggare.
III) Ställa tio stycken frågor till dem.
Här är Jonas frågor (och mina svar).
Hur mycket sitter du och skriver varje dag?
En till två timmar på vardagar, efter heltidsjobbet (i vilket jag bland annat skriver), och 2-8 timmar per dag på helgerna. Helst försöker jag ha en skrivfri dag, men det är svårt att låta bli tangenterna och berättelsen.
Var brukar du sitta och skriva?
Jag är inte den som kan sitta inne i ett kafé med massor av folk och stim omkring mig när jag skriver berättelser och djupdyker ner i karaktärer och känslor, så det blir helt enkelt i köket hemmavid. Ibland sitter jag dock i soffan och antecknar eller skriver scener med penna och papper.
Vilka författare har du som dina förebilder?
Då jag började skriva mitt eget stora fantasyepos före jag någonsin började läsa några av de fantasyförfattare jag listar nedan, får jag nog kalla dem ”efterbilder” – eller snarare, förebilder efter att jag hade börjat skriva. Typ.
Inom fantasygenren, i vilken jag skriver min egen stora berättelse (med hittills utkomna ”Fred så gyllene” och ”Flammor av vrede” – i serien En saga om sorg), får jag nog säga att det går att hämta inspiration hos följande: George R R Martin (serien A Song of Ice and Fire och novellerna om Dunk och Egg) för hans sätt att levandegöra karaktärer och skapa en spännande berättelse i en värld jag som läsare gärna vistas i, men också för hans ambitionsnivå, som också gjort att jag har siktat högre, gjort min värld och berättelse mer komplex; Steven Erikson (The Malazan Book of the Fallen-serien), också han för hans ambitionsnivå, med en berättelse i en enorm skala, där allt finns med i form av gudar, magi, drakar, mäktiga svärd – och, för det mesta, trovärdiga karaktärer; Ellen Kushner (bland annat boken ”Swordspoint”) för hennes rappa, skarpa, ironiska dialogväxlingar; Patricia A McKillip (bland annat ”The Bards of Bone Plain”) för hennes vackra språk; Guy Gavriel Kay (”The Lions of Al-Rassan”), för hans vackra språk; Robin Hobb (Handelsmännen och de magiska skeppen-trilogin, Berättelsen om fjärrskådarna-serien, Den gyllene mannen-trilogin) för hennes enorma noggrannhet, detaljkunskap och -rikedom; K J Parker för ”The Folding Knife”, som bara är bra och lite klurig; J V Jones för hennes världsbygge och karaktärer i serien Sword of Shadows; ”Lyonesse”, för att det är Jack Vance och det är bra. Med flera, med flera.
Det finns otaliga läsvärda verk. Av sir Terry (Pratchett), R Scott Bakker, Brandon Sanderson, C S Friedman, Robert Jordan, Joe Abercrombie, Patrick Rothfuss, Caitlín R Kiernan, Neil Gaiman, Glen Cook, Ursula K Le Guin, Jennifer Fallon, Gail Z Martin, Johanne Hildebrandt, Tad Williams, Andrzej Sapkowski, Kate Mosse och många fler. Och, ja, givetvis J R R Tolkien.
Dra lärdom eller låt er inspireras/avskräckas av allt ni läser!
Utanför fantasygenren läser jag gärna historieböcker, om jag hinner, eller serier (tecknade, alltså). Astrid Lindgrens mer fantasyinriktade böcker – ”Bröderna Lejonhjärta”, ”Ronja Rövardotter”, ”Mio min Mio” – har absolut satt sprätt på fantasin som ung, även om jag hade livlig fantasi på egen hand också.
En tidig skönlitterär påverkan har emellertid ”Shogun” av James Clavell haft på mig. Jag läste boken som liten, två gånger, och drömde mig bort till Japan. ”Den siste mohikanen” av James Fenimore Cooper, Robert Louis Stevensons ”Skattkammarön” och ”Dr Jekyll och Mr Hyde”, ”Ivanhoe” av Walter Scott, ”Morden på Rue Morgue” av Edgar Allan Poe, Sherlock Holmes–berättelserna av Arthur Conan Doyle, Jules Vernes många böcker etcetera. Kort sagt, gamla äventyrsklassiker.
Alla författare/tecknare vars alster jag har tagit del av kan ju i viss mån ha påverkat mig genom att jag har lärt mig mer. Att skriva mycket och att läsa mycket är gamla hederliga tips – att läsa om hur du går till väga för att skriva är ett annat. Ta gärna del av Stephen Kings bok ”Att skriva: en hantverkares memoarer”, det finns gott om vägledning i den.
Hur mycket tid lägger du på att läsa andra författares böcker?
Alltför lite, är jag rädd. Hinner inte läsa så mycket som jag skulle vilja. Men jag försöker att läsa en stund på kvällen, istället för att glo på teve, exempelvis. Beroende på trötthetsnivå kan det bli allt från fem minuter (där jag läser samma stycke om och om igen, blundar och nickar till om vartannat) till två timmar, kanske. På helgen kan det bli en medveten timmes läsning mitt på dan, men det är inte säkert.
Läser du klart en bok även om den verkar trist eller dålig?
Förr gjorde jag det, men numera anser jag att jag inte har tid att lägga – eller slösa – på en bok som inte faller mig i smaken. Oftast ger jag en bok en chans på 50–100 sidor innan jag ger upp, ibland längre.
Finns det en bok som du skulle rekommendera alla att läsa?
Utöver mina böcker? Tja, ”Mästaren och Margarita” av Michail Bulgakov. (Jag borde läsa om den.) Eller vad som helst, gissar jag, av Joyce Carol Oates (jag har läst alltför få böcker av henne, men de jag har läst är bra).
Vilken är den konstigaste bok du har läst?
Inom fantasygenren är det nog ”The 13 1/2 Lives of Captain Bluebear” av Walter Moers. Stundtals mycket underhållande.
Var ser du dig själv som författare om tio år?
Med lite tur kan En saga om sorg-serien vara klar, plus gärna ett eller tre andra skrivprojekt och skrividéer jag vill förfärdiga de närmaste åren.
Med andra ord, jag skriver fortfarande böcker om tio år. Förhoppningen är att de fortsätter att bli utgivna av förlag.
En tanke som slår mig är att jag kanske har en agent då, vilket kanske då har lett till att böcker har översatts till andra språk. Det hade varit nåt, det!
Var ser du dig själv som författare om trettio år?
Då är jag mäktiga 70 år och möjligen pensionerad (vem vet hur pensionssystemet ser ut då – om det ens existerar något?). Är jag vid någorlunda god vigör skriver jag säkert alltjämt. Min gissning är att om jag inte har ”slagit igenom” före dess, så är det nog mycket skrivande för skrivandet skull, alternativt att mindre förlag kanske minns ”den där Hagel som skrev fantasyböcker på 2010-talet” och ger ut mina mästerverk för den sakens skull.
Om du skulle behöva komma på tio frågor men kunde bara komma på nio, vad skulle du göra då?
Låta intervjupersonen komma på den tionde. Så … Vad skriver du på just nu?
Tackar som frågar. Jo, jag skriver på bokmanuset till den tredje delen i En saga om sorg. Den heter ”Röda dagars hämnd”. Jag kan meddela att jag de senaste fjorton dagarna har kommit mycket långt i skrivandet och snart har glädjenyheter att komma med …
Okej då, ni får dem nu. Jag är i det närmaste färdig med manuset. På riktigt. Hedersord. Scout’s honour och så vidare.
I del tre blir det nog mer av allt, tror jag. Dessutom introducerar jag ett par nya POV-karaktärer (d.v.s. från vars perspektiv berättelsen berättas).
Det var mina svar, det.
Och de nominerade är …
Puh, jag har inte blivit hämtad och förd till Dödskallegrottan ännu. Det ger mig tid att nominera ett gäng (dock inte tio, så många kan jag inte komma upp i, sorry) bloggare, nämligen de som, utan inbördes rang- eller bokstavsordning, följer här:
Nene Ormes (En udda verklighet)
Erik Granström (Tankar från Trakorien)
Maria Turtschaninoff (Drömmar, fantasier och galenskap)
Karin Tidbeck (Brita’s Holiday Village)
Natalia Batista (Natalias mangablogg)
Lina Neidestam (Lina Neidestam)
Henrik Jonsson (The Art of Henrik Jonsson)
Caroline Hurtig (Caroline Hurtig)
Marcus Olausson (Bumleby och Marcus Olausson)
Fredrik Persson (Bakom tangenterna)
Här är mina tio frågor (och inbakade följdfrågor)
- Du som skriver/tecknar, varför gör du det?
- Vad kommer först, karaktären eller världen, berättelsen eller en dialog, titeln eller kanske bara ett ord? Berätta gärna.
- Vilka ”ingredienser” ska ett verk innehålla för att du ska vara nöjd? Det vill säga vad har du för krav på en god bok/serie?
- Vilken bok/serie som du tyvärr inte har skapat önskar du att du faktiskt hade legat bakom? (Varför är den så bra?)
- Vilka (andra) böcker/serier har inspirerat dig? (Ge gärna 3-5 exempel, om du kan, och motivera gärna dina val.)
- Så här på rak arm ska man inte sticka under stol med att det är lätt att trampa i klaveret och fastna i klichéer, stereotyper och plattityder. Är det något du tänker på? Hur gör du för att undvika dem och vilka irriterar du dig mest på?
- Har du några goda tips för en aspirerande författare/illustratör/serieskapare?
- Vad är det roligaste du har hört en – eller flera – läsare säga om ditt/dina verk?
- Oavsett om hen är författare eller tecknare så blir det rimligen till slut ett omslag i någon form. Vad betyder bok- eller seriealbumsomslaget för dig och hur mycket kan du påverka dess utformning? (Ge gärna exempel på vad du anser är bra respektive dåliga omslag.)
- Vad händer härnäst för dig i skapandeväg, det vill säga vad kan vi som väntar på något gott hoppas på från dig – och när?
Tack för svaren och lycka till med ditt fortsatta skapande. Tro mig, det är uppskattat (om än, gissar jag, tyvärr inte alltid så extremt välbetalt).
Verkligen Stefan 