2017 – nytt år, nya möjligheter

”Nytt år, nya möjligheter”, heter det ju.

Låt oss hoppas att det stämmer.

Som ni har märkt går det tämligen lång tid mellan blogginläggen här. Det beror förstås inte på er, utan på mig och mitt utmattningssyndrom som bara pågår, pågår, pågår …

Jag gör framsteg, inget snack om den saken, men det tar sin rundliga tid i form av små, korta myrsteg. Ett i taget.

Därför hyser jag stora förhoppningar om att detta är året då jag faktiskt blir färdig med En saga om sorgs tredje del, ”Röda dagars hämnd”.

De dryga två åren som har gått sedan jag gick in i väggen är en serie av misslyckanden i att bli färdig, mest på grund av att varken ork, koncentrationsförmåga eller allmän kapacitet har funnits hos mig. Därmed inte sagt att jag inte har försökt, tvärtom, försöken att skriva är otaliga och anteckningar har det blivit, men att verkligen få ihop alla intrigtrådar, kronologin, världsbygget och gestaltandet av respektive karaktär kräver sin person, har jag märkt.

Det som har varit bra med de gångna två åren är att jag verkligen tvingats reflektera över vad jag vill ska hända i berättelsen, och när, var och hur det ska ske. Och för vem det ska inträffa.

Det har gjort att min kunskap om världen och karaktärerna har vuxit något enormt. Jag har långt mycket mer ”kött på benen” nu än i slutet av 2014 (och då hade jag förstås långt mer information om allt än när jag startade 2006).

Världen, Angoria, har genomgått en grundlig genomgång, där jag, som faktaunderlag utanför det som syns i den faktiska berättelsen, har så mycket fakta att tillgå när jag behöver att det i sig kan innebära att det blir lättare att skriva själva berättelsen.

Vad av allt det jag har lärt mig som till slut hamnar i berättelsen – mellan pärmarna, så att säga – är ovisst. En del kommer att dyka upp, det kan jag säga redan nu, medan en del lär ligga orört i nån mapp i datorn (eller förbli oläst i ett kollegieblock). Eller så kan det bli stoff till framtida berättelser.

* * *

Flera personer, både vänner och läsare, har oberoende av varandra påpekat för mig att ”Röda dagars hämnd” finns med i Science Fiction Bokhandelns vinterkatalog 2016, på sidan 6.

Vilket är otroligt hedrande, såklart.

Kruxet är dock att själva boken ännu inte är färdigskriven. Den kommer att bli färdig, oroa er inte, men jag kan alltså inte ange ett exakt datum ännu. Däremot får ni som vill givetvis förboka titeln på t.ex. SF-Bokhandeln, om inte annat för att visa dem ert intresse av boken. Sedan får jag försöka bli färdig så fort jag bara kan med att förse er med en så bra bok det bara kan bli.

Lite mer tålamod, bara.

Under tiden finns det, som alltid, gott om läsvärda fantasyalster därute.

Annonser

Trevligt på SF-Bok i Stockholm

Hejsan go’vänner!

Ville bara tacka alla som kom till Undrentide Förlags författarsignering i Science Fiction-Bokhandeln i Gamla stan, Stockholm, i fredags (2 maj). Jättetrevligt.
Ett lika stort tack till SF-Bokhandeln, som tog emot oss.

Hoppas vi ses igen, både fans, bokhandelsfolk, författare och medmänniskor.

Undrentide Förlags författargäng i Science Fiction-Bokhandeln i Stockholm den 2 maj 2014. Stående från vänster: Anna Blixt (bl.a. Fredens pris), Helena Andersson (Söner av Heimdall), Elin Holmerin (Undrentide förlags ägare/förläggare samt författare till bl.a. Eldfloder), Jonas Larsson (Havet under oss). Sittande, från vänster: Stefan Hagel (jag, har skrivit Fred så gyllene och Flammor av vrede) och Patrik Centerwall (Skymningssång). (Foto: en vänlig själ)
Undrentide Förlags författargäng i Science Fiction-Bokhandeln i Stockholm den 2 maj 2014. Stående från vänster: Anna Blixt (bl.a. Fredens pris), Helena Andersson (Söner av Heimdall), Elin Holmerin (Undrentide förlags ägare/förläggare samt författare till bl.a. Eldfloder), Jonas Larsson (Havet under oss). Sittande, från vänster: Stefan Hagel (jag, har skrivit Fred så gyllene och Flammor av vrede) och Patrik Centerwall (Skymningssång). (Foto: en vänlig själ)

Fred så gyllene på Bokmässan – och på SF-Bokhandeln!!!

Var på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i dag, lördag, tillsammans med tusentals andra (kön var den längsta jag har varit med om in till mässan – men det gick smidigt och lugnt till).
Jag hade fyra specifika syften med resan in i trängseln, svetten, parfymdunsterna, knuffarna, värmen, glädjen, monterföreläsningarna (hade inte råd att gå på betalseminarierna i år heller) och uppträdandena.
Fred så gyllene i SF-Bokhandelns monter på Bok- och biblioteksmässan 2013I vanlig ordning hade jag gjort en liten lista på klockslag att hålla mig till, en boksignering att gå på eller böcker/serier att köpa i SF-Bokhandelns som alltid extremt hemtrevliga monter.
I vanlig ordning gick jag vilse inne på mässgolvet, men till slut fann jag min väg favoritbokhandelns välbesökta yta – och min egen Fred så gyllene, som till en början låg tätt intill Natalia Batistas spännande matriarkatmanga Sword Princess Amaltea men som senare under dagen hamnade intill George R R Martins svenska pocketversion av Drakarnas dans; att ens få äran att se sin egen bok ligga på samma bord som endera av dessa verk får ses som en stor ära.

Fred så gyllene (2012)Flammor av vrede (hösten 2013)För att förtydliga: Ni läste rätt! SF-Bokhandeln har börjat sälja Fred så gyllene, och från och med måndag även Flammor av vrede. Så underbart roligt att gå in på SF-Boks hemsida och söka upp sig själv, och sina böcker. (Jag gick in på hemsidan alldeles nyss och Fred så gyllene är redan tillfälligt slutsåld på nätet – men den går att beställa, såklart.)
Det är förstås Undrentide Förlag som ordnat med detta, och till min stora glädje hade förlagets Elin Holmerin- respektive Anna Blixt-titlar en helt eget hyllplan.

Natalia Batista (Bokmässan 28 september 2013)_2033
Natalia Batista på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2013. (Foto: Stefan Hagel)
Lina Neidestam på Bokmässan 2013_2053
Lina Neidestam på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2013. (Foto: Stefan Hagel)

Okej, så om mitt egotillfredsställande var ett av målen med bokmässebesöket, vad var då nummer två på listan (de efter punkt ett är utan inbördes ordning)?
Jo, jag ville få redan nämnda Sword Princess Amaltea signerad av Natalia Batista, som jag tycker är en suverän mangaillustratör (får man skriva mangaka om en icke-japansk serieskapare?). Till min stora glädje tog hon sig tid att signera serieboken och, som alltid när man har att göra med en illustratör, så gjorde hon en fin liten teckning också.
Nästa punkt på listan var att få fatt i ett Zelda vs patriarkatet-album, så att supercoola Lina Neidestam kunde signera/rita en fin bild (på en glad Zelda!). Jag försökte redan förra året, men då tog alla hennes Zelda-böcker slut så jag blev utan. Hon meddelade att hon inte kommer på Fantastika på grund av att hon måste arbeta (d.v.s. teckna serier), men hon sa till mig att det blir åtminstone ett fjärde Zelda-album, vilket låter bra. Hon jobbar hårt, men kan samtidigt leva sin dröm, hoppas jag, när hon nu kan leva på sitt tecknande. Det är få förunnat inom seriebranschen att göra så.
En annan är ju Henrik Jonsson, den från Vänersborg bördige tecknaren som också var på Bokmässan (men som jag aldrig hittade); jag intervjuade honom i Vänersborgaren i augusti.

Böcker och serier från Bokmässe- och SF-Bokhandelsbesöket.

Den fjärde punkten på listan var att flumma runt och köpa böcker eller serier. Det lyckades.
Jag köpte:

  • Sword Princess Amaltea (Natalia Batista)
  • Zelda vs patriarkatet (Lina Neidestam)
  • Alena (Kim W Andersson)
  • The Complete Fairy Tales: The Brothers Grimm (Jacob och Wilhelm Grimm)
Sara Bergmark Elfgren pratar The Walking Dead på Bokmässan 2013_2036
Sara Bergmark Elfgren. (Foto: Stefan Hagel)

En sak gjorde jag emellertid inte på Bok- och biblioteksmässan uti Göteborg anno 2013: Jag brast inte ut i sång.
Det var Alexandra Pascalidou, en i övrigt omdömesgill och vanligtvis förnuftig kvinna, som föreslog att jag skulle ta ton i en allsång som öppnade den programpunkt hon var med i när jag råkade stå i kö till Natalia Batista-signeringen. Jag vägrade med stoiskt mod. Till mitt försvar sjöng varken hon själv eller någon annan.
Utöver ”Pascalidou-incidenten” gjorde jag bara bort mig en gång: När jag skulle ta en bild på Lina Neidestam. Jag satte mig på huk och skulle vinkla kameran så att jag kunde ta en höjdare (alltså en bild på högkant), varpå jag nästan tappade balansen. Fick greppa tag i signeringsbordet för att inte välta omkull på mässgolvet. Men den bjuder jag på, för bilden blev bra. Pratade också med Kolik Förlags Fabian Göransson en stund och, senare, med Veis skapare Karl Johnsson (han gör den tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, som jag lyssnade på när hon och några till diskuterade fenomenet The Walking Dead.

Väl ute ur mässans kvava, övervarma och syrefattiga lokaler, vandrade jag med stor hast, hunger, törst och ett trängande, blåsrelaterat behov till en restaurang på Kungsgatan, där jag urinerade i en toalett och åt entrecôte och drack en öl sittandes vid ett bord.
Med gott om tid över tills tåget gick, svassade jag sedan till SF-Bokhandeln och köpte ytterligare en bok, eftersom jag inte hade förslösat hela den valda bokmässebudgeten ännu. Boken jag valde var en, gissar jag, lättviktare i sammanhanget: Dhampir – A Novel of the Noble Dead, av Barb och J C Hendee.