Preliminärt releasedatum för Fred så gyllene

Undrentide Förlag har meddelat ett preliminärt releasedatum för Fred så gyllene. Vilket datum gäller då, undrar ni? Jo, den 21 september, det vill säga i tid till Bokmässan i Göteborg, där förlagets egen Elin Holmerin ställer ut tillsammans med andra i Egenutgivarnas monter.
Med andra ord, om allt flyter på som det ska, så går det snart att (förhands)beställa min debutroman från förlaget, förstås, men också från Adlibris och andra välsorterade bokhandlar.
Dessutom meddelar förlaget att det inlett ett samarbete med Katrineholms-bokhandeln Narren Spel (som också har en Facebook-sida), där det går att förhandsbeställa min bok här. (Notera gärna den sköna skärmdumpen nedan, en del av Narren Spels förstasida vecka 32.)

Skön skärmdump vecka 32 2012

Det finns också en fin författarpresentationssida på Undrentide Förlag. Där jag är med, alltså. Se bara. Och för pressen finns det bilder på mig och Fred så gyllene-omslaget via den här länken.

Fred så gyllene (2012)Just det, boken blir runt 600 sidor lång (eller kort, om några tycker att det är lite för tunt med sidor). I det är ett tämligen fylligt appendix inkluderat. Ja, det är inte fylligt alls jämfört med R Scott Bakkers 125-sidiga appendix i pocketversionen av The Thousandfold Thought, men ändå. Det är … utförligt, trots allt, och enligt min mening lättöverskådligt. Så det så.
Hihi. Nu känns det litegrann som om det är på riktigt allting.
En bok skriven av Stefan Hagel.
Kort sagt, det känns gött.
Men snart, på’t igen, för att ta sig an del två i serien En saga om sorg.

Ett par slutändringar kvar

Japp!

Så är det.
Imorgon eftermiddag eller kväll är Fred så gyllene-manuset klart. Då har jag gjort det jag kan.
Och med manus, appendix, karta, omslag (fram- och baksida) och baksidestext redo närmar sig allting ett fixerat publiceringsdatum. Nej, det finns inget exaktare än ”hösten 2012” ännu, men jag återkommer givetvis så fort jag vet.
Men ändå. Inom några månader kommer jag att hålla en fysisk bok i handen, och känna stolthet över vad jag ensam – och andra när ensamarbetet övergår i lagarbete – har åstadkommit. Fast, som sagt, helt ensam blir man ju aldrig. Utan vadhelst för bakgrund jag nu har, utan mina studier, mitt arbete, mina erfarenheter, resor, vänner och släktingar, idéer, möten med andra kulturer och andra människor, utan alla lästa fack- och skönlitterära alster och beskådade filmer/dokumentärer/musikvideor med mera med mera, så hade första delen (och andra) i En saga om sorg aldrig blivit till. Förstås.

Sedan, när boken väl är tryckt och det inte går att ändra i den, hittar jag säkerligen saker jag skulle vilja ha gjort annorlunda – om jag börjat skriva boken idag. Men en sådan tanke blir ologisk och omöjlig redan i sin linda, för hade jag påbörjat en fantasyserie med titeln En saga om sorg idag, så skulle den troligen inte handlat om det som den gör. Måhända var jag en något annorlunda människa i oktober 2006, när allting började på något sätt, än jag är idag.
Men stolthet över att ha vågat blir klar – det har jag. Med all rätta, tycker jag. Så jag hoppas att ni, vilka ni än är, kommer att känna att det var mödan/nöjet/glädjen/verklighetsflykten värt att ge sig i kast med Fred så gyllene.

Fred så gyllene – igen

Det var ett tag sedan!

Hejsan, förresten.

Bloggtystnaden har berott på ett intensivt redigeringsarbete med Fred så gyllene. Igår skickade jag – äntligen – iväg den senaste versionen till förlaget.
Det vill säga revideringarna av de kommentarer och insikter som förlagets redaktör kommit med.
Stavfel och sånt småtjafs oroade mig föga, däremot logiska luckor eller andra konstigheter. Alltså sådana som inte är med i texten av en medveten anledning, med flit.

När jag igår mejlat såväl manus som appendix kunde jag inte somna på en lång stund. Var lite trött dagen efter, om man skriver så. Men arbetsdagen på tidningen gick bra den med. Jag och vikarien styr det redaktionella skeppet, så att säga.

Just det! Jag har glömt att meddela att jag är tillsvidareanställd på Trollhättan 7 dagar från och med förra veckan. Tjoho! Efter hundra år av vikariat på diverse tidningar överallt, känns det jättegôtt att kunna planera framåt och veta att man har jobb nästa dag.
Det stavas T.R.Y.G.G.H.E.T.

Tillbaka till Fred så gyllene.
Jo, som sagt, det blev en del ändringar. Att sistakapitlet är omdanat i grunden vet ni redan. Jag tycker att den nya versionen överträffar den gamla med råge – måtte redaktör’n tycka detsamma :).
I övrigt ändrade jag en adlig titel, tog bort några namn, lade till några, kapade i texten (sammanlagt tio sidor före det sista kapitlet) och fördjupade en karaktär, nej, två karaktärer en del. Plus lade till lite mer mytologi och historia.
Och så förbättrade jag magisystemet en smula. Jag kallar magiutövare i berättelsen för olika saker, bland annat häxa eller trollkarl. Inga konstigheter. Dock aldrig magiker. Men jag använde också ordet mager – ni vet, mager som i österländsk mystiker. Det är en vanesak, men jag läste det utan att lägga in värderingen mager/smal, utan tog det för vad jag tänkte ha det till, mager/magikunnig.
Ändringen raderade ut mager, som ersattes med åkallare. Ett ord jag redan använde som ett samlingsnamn för alla magiutövare. Därför fick jag hitta på ett nytt samlingsnamn, vilket blev: kharismat.

Japp, kharismat. Vilket är etymologiskt grundat i khari och simae, vilket också, med tiden, lett till ordet karisma (som är precis vad det är i vår värld).
Khari är min påhittade variant av just charisma (på grekiska χάϱισμα = gunstbevisning, nådegåva) eller karisma (i teologisk, urkristen mening, där den som är karismatisk äger underbara gåvor och krafter).
Simae kommer från ordet sima, som förklaras i den brittiske socialantropologen sir Edward Evan Evans-Pritchards klassiska verk från 1937, Witchcraft, Oracles, and Magic among the Azande. I verket förklarar han azandefolkets ord sima med besvärjelse (när det används i medicinska situationer).

I Angoria, världen i vilken Fred så gyllenes händelser utspelar sig, är khari detsamma som inneboende kraft och godhet; simae är besvärjelse på gammalsemariska. Med tiden har alltså ordet kharismat vuxit fram.

Jag tycker att det är intressant att kunna skapa även den här typen av fakta i en berättelse. Det ger den ökad tyngd och trovärdighet.
Tycker jag.

Spektakulärt nämner mitt namn!

Japp, sajten Spektakulärt – som handlar om svensk och nordisk science fiction, fantasy och skräck – har nämnt att Fred så gyllene kommer ut till hösten.

Under rubriken Aktuella och kommande böcker kan man läsa om spännande svenska SF-titlar som (ett urval):
Karin Tidbecks haussade Amatka (september),
Christer Fuglesangs Vattenvärlden (september),
P C Jersilds Ypsilon (augusti),
Mitranias novellsamling Spegelzonen (består av 13 noveller, bland andra Johan Theorins Ett offer till Yuurhl och Det vita skeppet av H P Lovecraft),
Nene Ormes emotsedda Särskild (augusti),
Stefan Hagels Fred så gyllene (utkommer på Undrentide Förlag i höst, yay!),
Amanda Hellbergs redan utkomna Jag väntar under mossan (se min januari-intervju med henne här).

Härligt!

Tack så mycket Spektakulärt.

Beslutet är fattat …

… med viss påtryckning från trevligt folk.

Ja, jag döper mitt författar-jag till Stefan Hagel, helt enkelt. Det är enklast så. Inget T Stefan Hagel, inget T S Hagel. Bara Stefan Hagel.
Även om det inte är så bara, eller hur?

Måste återigen hylla omslaget (oj, Rooney gör nästan mål! – ja, jag följer fotbolls-EM) gjort av Maria Helena Stanke. Blir mer och mer nöjd med det för varje dag.
Med lite tur kanske jag får visa upp det här i sinom tid. Det vore trevligt.